Då har man varit iväg på en liten resa tillbaka i tiden igen. Som jag skrev i inlägget Planläggning så var det dags för lite andra ställen och lite andra delar av släkten den här gången.
Västra Lägret
 |
| Utställning av ett soldattorp på Miliseum |
Det första stället man hamnade på efter en liten fika hos en släkting på morgonen var Västra Lägret i Skillingaryd. Från 1680 talet och frammåt så har det varit en militär övningsplats. Flera generationer av knektar och militärer i släkten har övat på just denna plats när de inte var ute i fält och krigade förstås. Det används fortfarande ibland som övningsplats för militärer även att det kanske inte är på samma sätt som förr. Där ligger nu också ett militärhistoriskt museum som de har förkortat till Miliseum.
Min morfars farfars farfar Jonas var 203 cm lång och jag är knappt 169 cm lång och jag fick böja mig för att komma in i torpet!
 |
| Insidan av ett knekttorp. |
Förutom övningsfältet finns där även en del byggnader från svunnen tid. Baracker, mässhall, torp och andra byggnader finns idag inom området och många av byggnaderna uppfördes under 1800-talets andra hälft. Från början så fick knektarna sova i tält på området innan barackerna byggdes och de åt ute i det fria. Det är lite speciellt att gå där ens förfäder en gång har gått.
Eftersom att vi hade stannat till hos en kusin till min mor innan vi skulle till Västra Lägret så blev vi sena och vi åkte vi direkt till en faster till mig från Miliseum för att äta lunch vilket också var väldigt trevligt.
Efter lunchen hos min faster fortsatte resan.
Törestorps Mellangård
 |
| Huset som det ser ut idag i Törestorp. |
Törestorps mellangård tillhörde släkten på min farmors sida en gång i tiden.
Den förste i släkten som bodde här var en man vid namn Assar Arvidsson och han var född 1555 i Stackebo utanför Gnosjö. Det är inte riktigt klart när han flyttade hit första gången men det kan ha varit under tidigt 1600-tal så hans son verkar vara född just här 1610. Familjen bor 1613 i Törestorp Mellangård, Kulltorp, men finns 1614 och 1615 i Målskog, Kulltorp, för att 1616 åter bo i Törestorp Mellangård. Familjen äger också Stackebo, Gnosjö. Just Stackebo återkommer jag till.
Just hur de kom att äga Mellangården är en lång historia men jag ska försöka sammanfatta den här:
I egenskap av knekthövitsman är Assar Arvidsson befälhavare för en fänika. Fänikan är under hela 1500-talet den högsta enheten av fotfolk och består av uppemot 500 personer. I början av 1600-talet blir fänikorna mindre och få då benämningen kompani.
Assar Arvidsson deltar i krigen i Ingermanland och Livland. Han deltar troligen också i slaget vid Stångebro år 1598.
Under en vistelse i Livland anklagas Assar Arvidsson för att ha slagit ihjäl en Peter Götarsson. Han befriar sig från denna anklagelse genom en tolvmannaed, som avläggs vid ett ting i Brödrahalla 1604-10-12 (Västbo 6, Laga ting 1604-10-12).
Iståndsättandet av slottet i Jönköping är något Karl IX visar stort intresse, då detta är en viktig del i försvaret mot Danmark. År 1610 beordras hövitsmännen Assar Arvidsson och Håkan Assmundsson av kungen att med sina knektar delta i att "fullfölja med byggningen vid Jönköpings slott". Båda hövitsmännen tillsägs att vara på plats, för att säkerställa att knektarna utför arbetet "med flit" och att de "icke någon försumlighet företager".
År 1611 får Assar Arvidsson avsked från tjänsten som hövitsman av Karl IX. Det uppges att Assar "för ålder och långelig tjänst" inte längre kan utföra sitt "ämbete". Villkor för avsked är dock att han i den "påbegynta fejdetiden" mot danskarna, om det behövs, samlar ihop allmogen i Västbo och intilliggande härader och "det mesta honom möjligt är" hindrar danskarna.
I samband med avskedet får Assar Arvidsson "för hans långlige och trogne tjänst" under sin livstid frihet från alla årliga utlagor "vissa och ovissa" för sin gård. I det kungliga brevet förbjuds uttryckligen "fogde eller skrivare därsammanstädes som nu är eller framdeles komma kan att göra honom härpå hinder eller fång".
Under kriget anfaller danskarna Jönköping men tvingas 1612 att dra sig tillbaka längs Nissastigen under mycket svåra härjningar för befolkningen. Mer än 200 gårdar bränns. Försvaret i Västbo organiseras troligen av Assar Arvidsson.
I ett kungligt brev utfärdat av Karl IX och daterat i Värnamo 1613-01-17 förlänas han Törestorp Mellangård, Kulltorp, genom ett brev. Detta är sannolikt en bekräftelse på den rättighet han får redan vid avskedet 1611.
År 1619 säljer han Stackebo, Gnosjö, till sonen Lars Assarsson.
1613 Assar Arvidsson får kungligt förläningsbrev på Törestorp Mellangården.
För att gå framåt i tiden i det här släktledet så är det först på 1700-talet som historien om Törestorps Mellangård tar slut för släkten. Det är på 1740-talet som den siste dör i det här släktledet som bor just på Mellangården, men det är inte slutet för släkten i Törestorp. På 1760-talet så dör de sista i just Törestorp men då är det inte i Mellangården utan då är det på Östergården. Även Västergården i Törestorp var i släktens ägo under en tid.
På den här tiden så hade släkten hunnit sprida ut sig en del, bland annat till Christergården i Kärda, Södra Unnaryd och Kvarnabo. För en kusin till mig så är det säkert roligt att höra att just Kvarnabo har tillhört släkten en gång i tiden då hon bor just där nu med hennes man. Den 21 December 1723 föddes Anna Olofsdotter i Törestorps Östergård. Jag vet inte vid skrivandets stund om hon gifte sig eller om hon skaffade barn eller någonting sådant men jag vet att hon dog den 7:e Maj 1798 i Kvarnabo. En sak som är rolig i historien är att min kusins mans farfar är född just i Kvarnabo!
Stackarp och Stackebo
Nu ska vi längre tillbaka i tiden än släkten i Törestorp. Vi ska till den tidigast födde i släkten på min farmors sida och den tidigaste födde som jag hittat i något släktled. De första indikationerna jag fick om den här mannen så skulle han ha varit född 1529, alltså 6 år efter att Gustav Vasa blev kung över Sverige. Hans namn var Arvid. Vid den här tiden så var inte dokumentationen av födda, döda, gifta och sådant speciellt utvecklat här i Sverige men det skulle utvecklas mer och mer under 160 år till 1680-talet då det blev fastställt att prästerna skulle dokumentera de som bodde i socknarna, men på en del ställen så kunde det dröja en bit in på 1700-talet innan allt var igång på allvar.
Arvid är född och uppvuxen i Stackarp som låg "näst intill" Tyngels by i Kulltorp. År 1619 uppges han minnas mer än 90 år tillbaka i tiden, vilket pekar på att han är född i mitten på 1520-talet. En annan tolkning är att han kanske kunde vara 90 år men detta är diskutabelt.
Arvid är nämndeman i Västbo häradsrätt i över 40 år och är belagd som sådan åtminstone 1589.
Arvid eller hans hustru har arv i Beckhult, Källeryd, och möjligen också i Österskog, Kulltorp.
År 1619 förekommer en tvist där fru Brita i Aggarp och Erik Månsson till Herrestad låtit bygga ett torpställe, Lövön, under Herrestad trots att Lövön av hävd, uppges tillhöra Västbo. I samband med denna tvist vittnar Arvid:
"... att den tid han var vallgosse och en dräng som bodde i Tyngel skulle hava hans syster då följde han med dem i Tyngel in på Lövön, och flådde bast, och det skedde med allas deras samtligas lov, som i Tyngels by boendes voro, item att han aldrig annat av sina gamla föräldrar, hört eller förnummit haver än Lövön av heden hög och urminnes tid, haver lytt och legat till Tyngels by, der uppå han gjorde sin salighetsed på lagboken". ( Västbo:6, ST1619, Nr 8)
Att flå bast är att ta barken från träd och liknande som man kunde sälja och tjäna pengar på under den här tiden.
Arvid är också riksdagsman.
Jag letade efter stackarp i en och en halv månad men lyckades inte hitta det även att jag frågade runt i hembygdsföreningar, facebookgrupper och kollade på andra ställen. Det kan var väldigt svårt ibland att hitta ställen som är 500 år gamla men det är aldrig omöjligt. Det kommer bara ta lite längre tid att hitta det helt enkelt!
 |
| Utsikt från Stackebo |
Efter att han hade bott utanför Tyngel så flyttade Arvid till Stackebo utanför Gnosjö och det var här han blev riksdagsman.
Exakt när Arvid flyttar till Stackebo utanför Gnosjö vet jag inte men en gissning är att han flyttar dit under tidigt 1550-tal.
Bårebo
Under en tid så bodde min mormors föräldrar i just Bårebo. De hade gift sig den 30:e December 1905 i Byarum och bodde först tillsammans i Svenshult i Åsenhöga Socken innan de flyttade till just Bårebo en bit från Gnosjö den första Augusti 1906. Den 30:e Augusti samma år föddes deras äldsta barn och första dotter Alva. Efter att i flera år haft anställning hos fabrikör Boreus i Gnosjö, inköpte han Svenshult i Åsenhöga, dit han med familjen flyttade 1914. Nu hade de även sonen Herbert med sig som föddes 3:e Mars 1910. Den 11:e Maj 1917 så föddes deras tredje och sista barn och denna gång var det i Svenshult barnet föddes. Namnet på dottern blev Kerstin Pettersson och just den här personen blev till slut min mormor.
 |
| Svenshult idag. |
Svenshult
Just Svenshult var inte i släkten så länge som de andra ställerna men det är trots allt värt att nämna och vara där eftersom att min mormor föddes där och även min mor bodde där ett tag.
Johan och Axia som min mormors föräldrar hette hade det inte lätt, speciellt inte min mormors mor.
Johan var med om en olycka där han fick en kraftig smäll mot huvudet och blev efter detta som ett litet barn i sättet.
Året var 1922 och Johan skulle till kvarnen i Gnosjö för att mala då hästen skenade och körde då på ett träd och spräckte skallen och blev som ett barn efter detta. Den 12-årige sonen Herbert tog därefter över sysslorna på gården.
Hagen
 |
| Huset i Hagen som det ser ut idag. Innan 1875 hette det Svenstorp och var bara ett torp istället för ett Hemman. |
Från början så hette det faktiskt inte "Hagen" utan det hett faktiskt Svenstorp. I flera generationer så bodde min mormors fars släkt just på den här platsen då det hette Svenstorp och det hette så även när min mormors far, Johan föddes 1872. 1875 så köpte Johans far Peter en bit mark runt torpet som de hade och skapade då ett hemman. På den här tiden så nämndes hemmanet som Hagen bara ett par gånger i kyrkböckerna för att sedan gå över till Svenshult. Nu för tiden så står det Hagen när man tittar på kartor och sådant. Exakt när den delen av släkten kom till Svenstorp/Hagen vet jag inte men som det ser ut som så bodde de där redan på 1760-talet vilket gör att de har bott grannar med min morfars farfars farmors far, alltså den förste knekten på bygget som tillhörde min släkt.
Torpet Sjöaryd
 |
| Skylten för torpet Sjöaryd med utsikt mot Skärvsjö. |
Den första knekten på Bygget i Åsenhöga Socken, även kallat soldattorpet 123 Håkentorp, eftersom att det tillhörde Håkentorps rote, som tillhörde den släkten jag kommer ifrån dog 2:a Juli 1790 av Bröstfeber. Bröstfeber var lunginflamation. På den här tiden så beskrev man mer symptomen av sjukdomen än själva sjukdomen. Torpet Sjöaryd fick senare ge namn åt Missionsförsamlingen. Den sista som bodde på det här topet lämnade det 1870 och missionsförsamlingen startade 1884. Assar Zachrisson Moberg som dog här 1790, föddes 1722 i Knekttorpet 102 Sneppabo.
På den här tiden så bodde de sällan kvar på platsen efter de hade pensionerats som knektar utan de fick flytta någon annanstans. Det var först under andra hälften av 1800-talet som de kunde bo kvar på platsen men endast om det fanns ett extra hus där de kunde hysas in. Då kallades de inhysningsmän och kvinnor. Inhysningsfolket var de som inte fick plats i fattigstugan eller om det inte fanns någon fattigstuga i närheten. Även att knektarna fick pengar efter att de hade pensionerat sig efter 30 år i tjänst så hamnade de ofta i backstugor eller fattigstugorna efter avtjänad tjänstgöring inom det militära. Ofta kunde de få ett torp där de kunde försörja sig men det var oftast för litet så de knappt klarade sig. De var helt enkelt tvugna att gära dagsverken under resten av sina liv för att få allting att gå ihop.
Soldattorp 102 Sneppabo
 |
| Sneppabo. På den här åkern låg Knekttorpet 102 Sneppabo. En bit mellan stenen och skogsbrynet låg torpet. |
Sista stoppet för dagen blev en åker. En gång i tiden låg det här faktiskt ett soldattorp vid namn Sneppabo. Det låg enligt kyrkböckerna i Åkers Socken även att det låg nära Skillingaryd. När jag satt med planeringen för var vi skulle stanna till och tittade på olika kartor från olika tidsperioder så fann jag här flera olika stavningar. Utöver Sneppabo så fanns även stavningen Snäppabo men även Snippabo. Man kan ju undra om den sistnämnda stavningen kan ha haft en lite annan betydelse än vad den har idag!?
Det var här som den första Knekten i släkten på Bygget, föddes. Bygget hette inte Bygget från början som jag skrivit i något annat inlägg utan det hette faktiskt Lerbacken från början. Historien bakom detta är att det från början låg en gård på den här platsen, men eftersom att den inte gick med vinst så lade regeringen ner den på 1670-talet. När de startade indelningsverket 1680 så tänkte de att detta kunde vara en bra plats att placera ett knekttorp på eftersom att det redan fanns mark som hade odlats där. Tror att jag redan skrivit om det här innan här i bloggen.
Assar Zachrisson hette han från början när han föddes här 29:e Augusti 1722 men fick knektnamnet Moberg när han började som knekt.
Jag har tidigare skrivit om Hemmershult i Fryele och här finns själva kopplingen. Assars pappa som hette Zachris Assarsson och fick senare det militära namnet Hagman. 1717 - 1743Fo 1698, i Norge 1718 - 1719, bär vid GM 1741 namnet Hagman, men är sjuk vid galarkomenderingen s å, kommenderad i galären Düker 1742, korpral vid nr 93 Mjölhult 23 Febr 1743.
Vid Snäppabo tog det hela slut för den här gången. Eftersom att vi åkte med min faster från Rösberga så åkte vi dit för att byta bil så att vi kom hem igen. Det blev en resa på totalt mellan 40 och 45 mil med stopp hos lite släktingar som alltid är trevligt att träffa!
Ni släktingar som vi har träffat den här gången och som har fått lite extra att prata om genom den här resan som jag och min mor har gjort i år får inte glömma att det här är bara en liten del av det som finns i släkten. Vi kommer tillbaka igen med mer information och fler ställen man kan titta på.
Ingen nämnd, ingen glömd!
Mvh
//Daniel
