Olika öden

När man släktforskar så stöter man på många olika personer och många olika öden. Naturligtvis så finns det många olika öden i min släkt också.

Bilolycka

Arthur J. Lantz

Arthur J. Lantz var som vilken person som helst i början av 40-talet. Han var 18 år gammal och hade livet framför sig. Andra världskriget hade börjat och många var tvungna att ta värvning och så även Arthur, som var född och uppvuxen i Iowa. 1941 stod det klart att han skulle kriga för USA. Han kom hem vid krigets slut och allt var frid och fröjd... fram till juli 1947.

Tidningsartikel efter Arthurs död.

Han var enbart 25 år gammal när han dog dagen efter bilolyckan. I artikeln ovan så står det också om Arthurs farbror, Arthur D. Lantz som deltog under första världskriget och blev den förste från Boone, Iowa att dö i det kriget. Han var då 20 år gammal.

De bägge Arthur var naturligtvis inte de enda i släkten som var med i världskrigen men det var de som dog i ung ålder. De flesta i släkten som stred i världskrigen gjorde det antingen i första eller andra världskriget men inte i bägge.
En person som däremot var med i bägge världskrigen och som inte dog ung var min morfars bror Oskar. Han bodde i USA under större delen av sitt liv och stred för USA's räkning i både första och andra världskriget. Han dog av naturliga orsaker vid den blygsamma åldern 98. Han är den i släkten som blivit äldst även att en del har blivit över 90.

Olycka med häst och vagn

Johan Petersson med Familj. Från vänster, Herbert, Alva och Axia. Sittandes Johan och Kerstin. Kortet är taget någon gång mellan 1920 och 1922.

Ett öde som påverkade flera personer var när min mormors far, som var bonde, skulle till kvarnen för att mala. Året var 1922 och på den här tiden så var det faktiskt många bönder som fortfarande åkte med häst och vagn vilket även min mormors far, Johan, gjorde. Just den här dagen när han skulle till kvarnen så gick det inte så bra. Hästen började skena och Johan försökte göra allt han kunde för att få stopp på ekipaget men det gick så illa att han att han kraschade in i ett träd. Han spräckte skallen men överlevde mot alla odds. Han blev aldrig sig själv igen utan blev som ett barn. Det var sonen, Herbert, som fick ta över alla faderns sysslor på gården efter detta. Herbert var då blott 12 år gammal. Johan levde ett ganska långt liv trots allt och dog 1950, 78 år gammal. Herbert blev 97 år gammal.

Även att alla dessa personer idag är borta så är de trots detta inte bortglömda. Så länge det finns någon som minns dem och kan berätta om dem och berätta deras historia så kommer de inte att försvinna helt. Deras arv förs trots allt vidare med släkt och vänner.
När någon av era nära och kära går ur tiden, glöm då inte bort att berätta om dem för det gör att de lever kvar hos alla.

//Daniel