Gratis släktforskning

Genralmönsterrulla från 1850.

Från den första februari 2018 så blev det gratis att titta i kyrkböcker på Riksarkivets sida. Detta innebär att alla som vill börja släktforska kan göra det gratis.

Det är inte alltid så enkelt att släktforska alla gånger och man hittar inte alltid det man letar efter. Jag själv letar fortfarande efter saker som inte verkar finnas.
Visst, det kan var svårt ibland att hitta saker men det kan också vara väldigt lätt ibland. Ibland kan man hitta många saker inom bara några minuter.

Om du är intresserad av att börja släktforska så är här några råd:

1. Intervjua släktingar (gärna äldre) om vad de kan veta om själva släkten. Ibland kan det komma fram oanade historier som kan vara roliga att bevara.
2. Ta reda på om det är någon annan i släkten som forskar. Hen kanske kan dela med sig av vad den har fått fram. Det kan också bli så att ni kan samarbeta för att få fram ännu mer än vad man kan ensam.
3. Tyda handstilarna är inte alltid det lättaste men naturligtvis finns det hjälpmedel även till detta. Läsebok för släktforskare (ISBN: 9789153424918) bland annat kan vara till hjälp.
4. Ha en struktur på ditt forskande. Det finns speciella släktforskningsprogram, både för att ha i datorn och onlinebaserade. Dessa program kan hjälpa dig på vägen i släktträdet för det blir väldigt många personer, väldigt snabbt. Det finns både gratisprogram och sådana man får betala för.
5. Håll reda på källorna. En källa är de kyrkböcker eller liknande som du hittar släkten i. Det kan vara bra för framtiden om du vill gå tillbaka för att titta igen eller om någon annan kanske vill se vad det står. Det kan också vara bra att ha källan om man vill dubbelkolla, för det händer faktiskt ibland att man läser fel eller antecknar fel och då är det bra om man lätt kan komma tillbaka till källan.
6. Källkritik. Källkritik. Källkritik. Glöm inte källkritik! När man sitter med olika sidor på nätet där man kan ha släktträd, typ Ancestry, My Heritage eller liknande så finns det möjlighet att få fram en del genom "tips" men det är inte alltid att dessa tips stämmer överens med den personen som man forskar om. Blir det fel tidigt i ett släktträd så kan det lätt bli så att man kommer på villospår och till slut så kan man ha ett släkltträd med över 1000 personer som man kanske måste radera bara för att det inte är rätt släkt man forskat fram. Att samtidigt titta i kyrkböcker och liknande kan göra att det blir rätt redan från början.
7. Biblioteket kan vara en bra plats att släktforska på om du inte riktigt har tillgång till dator eller internet hemma. Även om du har tillgång till dator och sådant hemma så kan ändå biblioteket vara värt ett besökt. På biblioteket brukar det finnas skivor man kan få titta på över Sveriges befolkning, dödeböcker och liknande. Detta kan vara bra om man inte vill köpa skivorna själv. Det brukar ofta finnas olika böcker om släktforskning också som kan vara värda att titta i ibland. Historiska kartor kan du få tillgång genom Lantmäteriet på nätet och är gratis och det kan de hjälpa till med på biblioteket om du inte vet hur man gör. Just vad ditt bibiliotek erbjuder för tjänster när det gäller släktforskning finns på respektive hemsida eller om ni besöker dem direkt. 

   

   Karta över Håkentorp i Åsenhöga Socken, från 1811

8. Hembygdsföreningar är bra för många saker. Oftast så vet de var olika gårdar och torp låg och vilka som bodde där. En kontakt med hembygdsföreningen i just den Socken där du vet att det har bott någon eller några släktingar kan vara bra. Ibland så kan man även få höra historier om gamla släktingar och vad de har gjort genom hembygdsföreningen.
9. Släktforskningsföreningar är också bra att besöka. Där har de oftast kunskap om trakten och de kan hjälpa dig att tyda texter från diverse kyrkböcker, militära böcker och domstolsböcker. Föreningarna kan också ha tillgång till datorer och hjälpmedel som kan få dig att komma igång.
10. Släkforskningstidningar typ Släkthistoria och Nättidningen Rötter är bra tidningar som kan vara värda att titta i/på. Man kan hitta många olika tips och råd i dessa tidningar om var man kan hitta olika saker men man kan även läsa om hur folket i allmänhet hade det under århundraderna. Det kan bli mycket intressant läsning för den hängivne släktforskaren.
11. Tv och radio brukar sända olika program där släktforskning är temat. På tv har vi "Vem tror du att du är?", "Allt för Sverige" och lite andra program. Vad alla kanske inte vet om är att det även finns radioprogram om just släktforskning, nämligen "Släktband". Släktband sänds i Sveriges radio P1 och den har funnits sedan 2004 och sänds nu för tiden på måndagar vid 10:35. De tar upp levnadsöden och tips på hur man går tillväga för att hitta information om sina anor. Det går även att ladda ner och lyssna på alla program från deras hemsida.
12. Äldre fotografier på släktingar kan vara roliga att titta på. Fråga gärna olika släktingar om de har kort från förr på släktingar som de kan visa. Ibland kanske man till och med kan få skanna dem så man har dem digitalt i datorn. Glöm bara inte att anteckna vem det är på fotot. Det kan vara lite snopet om man efter några år har glömt bort vem/vilka det är på alla gamla foton man har.
13. Det finns ett antal Facebookgrupper dedikerade till just släktforskning. Det finns grupper för nybörjare, där du kan få hjälp och råd, det finns grupper för knektar, för de olika länen och för hela landet. Vilken eller vilka grupper som man ska vara med i är upp till var och en.
14. Kyrkogårdar kan vara roligt att besöka för en släktforskare. Vet man var släktingar ligger begravda på för kyrkogårdar så kan man gå runt och leta efter dem. Du kan också söka efter gravar på sidan Gravar.se.
15. När man har släktforskat ett litet tag så kan det vara roligt att göra lite resor och besöka ställen där olika släktingar bott. Det krävs naturligtvis en del planering och ibland en del kontakt med olika föreningar för att man ska kunna hitta de olika torpen och gårdarna men det kan vara värt besväret.

Att släktforska är både roligt och intressant även att det tar lång tid. Just hur man lägger upp det hela är upp till var och en. En del vill veta allt om "hela" släkten och söker vitt och brett medan en del söker mer information om enstaka personer. En del kan söka enbart på föräldrarna och tar inte med några syskon. Det finns hur många sätt som helst att släktforska på men allt har trots allt sin charm.

När man väl har satt igång med släktforskningen så märker man ganska snabbt hur mycket det finns i de olika böckerna. Till en början så är det några få kyrkoböcker man bör använda sig av för att komma igång.

1. Husförhörslängderna. Under husförhörslängderna (senare Församlingsböcker på 1900-talet) så hittar man Torpen, Gårdarna och Backstugorna där folk bodde och naturligtvis folket man förhoppningsvis letar efter. Man får reda på vem som bodde på gården, när de var födda, om de dött under tiden, om de var gifta och hade barn, om de har flyttat och om de kunde bibeln. Det är ett bra ställe att leta på om man vill veta vilka som bott på ett ställe.
2. Födelse och Dopböcker. Som ni kanske förstår så är det här man hittar när någon har fötts. Man hittar namnen på föräldrarna, dopvittnen (som på den tiden var gudföräldrarna) och ibland även i vilken gård eller torp de var födda.
3. Lysnings och vigselböckerna. Här hittar man som ni förstår just lysningen som var före vigseln och själva vigseldatumen. Det kan stå olika mycket om personerna som gifter sig.
4. Död och begravningsböckerna. När någon dör så skrivs det också naturligtvis in i kyrkböckerna och som med lysnings och vigselböckerna så kan det stå olika i dödeböckerna. Ofta kan det stå hur gamla de var när de dog, vad de dog av och var de bodde när de af döden afvled.
5. Inflyttnings- och utflyttningslängderna. Här hittar du om någon flyttade och vart de flyttade. När man ser att någon har flyttat ut från fädernegården så kan man alltså se vart de flyttade och kan då titta i inflyttningslängderna i den socken och by eller gård de flyttat till.

Det var de vanligaste böckerna för att hitta gamla släktingar. Det finns naturligtvis fler böcker som är intressanta men de som jag räknat upp är en början på släktforskningen.
När man har kommit en bit och vill ha reda på lite mer om personerna så finns det andra böcker man kan titta på. Alla böckerna som jag räknar upp här finns inte på Riksarkivets sida men man kan hitta dem på Arkiv Digital och naturligtvis så kostar det pengar där. Riksarkivet och Arkiv Digital kompletterar varandra och ett sammarbete mellan dem kommer säkert att hända någon gång i framtiden.

1. Bouppteckningar. När en person har afvlidit så blir det en bouppteckning efter ett tag. En sak som kan göra det hela lite svårt att hitta bouppteckning för en viss person ibland är att den inte alltid gjordes månaderna efter att personen dött, utan det kunde bli året efter eller ibland flera år efter. Det var inte heller någon plikt att sända in dessa bouppteckningar så de kan ha försvunnit med tiden vilket är synd för oss släktforskare. Ni kan läsa mer om just bouppteckningar i ett annat inlägg här i bloggen. 
2. Generalmönsterrullorna. I de flesta släkter så stöter man ofta på en soldat av något slag. Det kan vara knektar, båtsmän eller ryttare och då är det Generalmönsterrullorna man ska titta under. Här kan det bli lite annat för de är inte riktigt upplagda som kyrkböckerna men efter ett litet tag så lär man sig upplägget. Centrala Soldatregistret kan också vara till hjälp om det krisar. 
3. Fångrulla. Ibland så kan man faktiskt hitta en brottsling i släkten. För en släktforskare kan detta vara en guldgruva då det oftast finns mer i arkiven om en brottsling än en "vanlig" person. Man hittar Fångrullarna i NAD (Nationell ArkivDatabas, finns på Riksarkivets sida). Arkiven är endast delvis digitaliserade, och tyvärr saknas i flera fall arkivförteckningar i NAD men ett besök på något av riksarkiven (Vadstena, stockholm eller något av de andra i landet) så kan man få titta i fångrullorna. Ibland kan man till och med få fram kort på personerna om de har varit i fängelse.
4. Emigrantregister. När det gäller utflyttning till andra länder så finns det nog bara väldigt få släkter där det inte finns någon som emigrerat till något annat land. Det var främst till USA men det fanns de som också emigrerade till Kanada, Sydamerika men även inom Europa. Ancestry har bra register över emigranter men det kostar då pengar att få tillgång till deras arkiv. De flesta av emigranterna som for till USA åkte via någon svensk storstad, typ Göteborg eller Stockholm som de hade åkt till via tåg, båt eller något annat transportmedel. Efter avfärd med båt så åkte man till Hull i England för att sedan transporteras genom landet till Liverpol innan resan fortsatte med båt till Ellis Island i New York.
5. Föreningsarkiv. Det finns ganska bra föreningsarkiv som man kan titta i för att få reda på hur aktiva förfäderna har varit i olika föreningar. Man kan söka i NAD (Nationell Arkiv Databas) på Riksarkivets sida för att få fram olika föreningar. Kanske kan du hitta just dina släktingar där bland föreningarna.
6. Tidningar. Nu har han blivit knäpp, tänker ni säkert! Det är inte så knäppt som det låter faktiskt. Ibland så kunde förfäderna vara med i olika tidningar och sådana artiklar kan vara väldigt roliga att läsa. Alla tidningar finns inte på nätet men de kan finnas i olika arkiv i den kommun där tidningen gavs ut så där får man höra sig för innan man hittar rätt.
7. Svenskt biografiskt lexikon. Ibland kan man ha tur att hitta en släkting i Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL). Detta lexikon innehåller omkring 9000 släkt och personartiklar av varierande längd och kvalitet, så varför inte testa lyckan och söka i SBL? Ni hittar det här!

Om ni har kommit så här långt så har ni nog inga problem med att komma på idéer för vad ni kan få fram om släkten. Det jag tagit upp här är bara en del av vad som finns men desto mer man tittar i de olika böckerna, desto mer brukar man hitta. Släktforskning är en hobby som man kan hålla på med hela livet och man hittar alltid något nytt som man tycker är intressant. Man ska inte vara rädd för att köra fast när man forskar om en person, det händer även de bästa. Ibland kan det ta ett par veckor innan man hittar vad man söker och ibland kan det faktiskt ta flera år. En hjälp på vägen kan faktiskt vara att göra ett DNA test. Många sidor erbjuder DNA test för just släktforskare och det kan visa flera olika saker. Ni kan läsa lite mer om det i ett tidigare inlägg här i bloggen.

Släktforskning brukar jag och andra ofta jämföra med ett detektivarbete. Man kan få små ledtrådar ibland för att komma vidare och ibland finns det knappt inget alls. Det är trots allt roligt med släktforskningen och man lär sig samtidigt väldigt mycket.
Efter att själv ha varit intresserad och släktforskat ett tag så kan jag nog påstå att det har fört mig närmre vissa släktingar. Man får någonting mer att prata om och ibland upptäcker man att man delar vissa intressen. Ibland får man även kontakt med släktingar som man ens inte visste om att man hade så den som säger att släktforskning är tråkigt vet inte mycket om det hela!

Till sist vill jag hälsa er välkomna till min värld och lycka till med er släktforskning!

//Daniel