torsdag 27 februari 2020

Planering inför sommaren

Gammal karta över Håkentorp i Åsenhöga Socken utanför Gnosjö.
När man som jag har gjort om somrarna och åkt omkring och tittat på olika ställen där släkt en gång har bott så krävs det en hel del planering. Det är inte bara att ge sig iväg och tro att man ska hitta ställerna utan man måste titta efter på många ställen för att se var det var mer exakt det var de bodde. Jag skrev om det här i mitten av Maj 2018 då jag planerade det årets rundresa och hade då problem med att hitta ett ställe från 1500-talet. Jag kan ju säga att jag inte hittade det och har fortfarande inte hittat det. Det kan väl inte vara så svårt att hitta ett ställe kanske ni tänker. Nej, det är inte så svårt. Det är bra mycket svårare än vad ni kan tro! Jag testade en Amerikansk släkting för att se om han skulle kunna hitta ett ställe som jag själv hade hittat med någorlunda lätthet och som jag besökte förra året. Jag gav honom en vecka att hitta stället. Efter fem dagar så kom han tillbaka med ett ställe som han hade hittat med samma namn, men det visade sig att det stället han hade hittat låg ungefär 10 mil ifrån det ställe som han skulle ha hittat. Att titta på en modern karta och tro att man ska kunna hitta ett ställe är som att gå till ett slakteri och tro att man där ska kunna hitta morötter. Självklart kan man ha tur och hitta en del ställen på en modern karta men ofta så behöver man titta på andra kartor för att verkligen kunna hitta det man söker efter. Jag tänkte försöka förklara lite hur man letar efter ställen i det här inlägget.

Hur gör man nu då? Om inte en vanlig modern karta kan hjälpa en att hitta till det stället man vill så finns det väl inte något annat att titta på? Jo då, det finns flera olika alternativ. Jag kan försöka förklara hur det gick till när jag hittade Änganäs, där min morfars mor växte upp.
Det först man gör är naturligtvis att välja ut en person som man tycker är intressant på ett eller annat sätt. Efter detta så är det dags att gå igenom födelseböcker, husförhörslängder och sådant, både för personen man är intresserad av men även för föräldrarna. Ibland kan det ju vara så att även föräldrarna var födda på det stället. Så är inte alltid fallet och då kan det kanske vara roligt att se hur långt innan det var de flyttade dit. All denna förberedelse skapar ju en liten historia om vad det var som hände innan de kom dit eller om de hade bott där länge. När man vet vad stället hette där de bodde så är det dags att ta reda på om det finns med på en modern karta eller inte. I husförhören stod det att stället skulle heta Änganäs och det låg i Näs rote en bit från Hagelstorp i Källeryds Socken. När man tittar på en modern karta så kan man hitta både Hagelstorp och Näs i området men man kan inte hitta något Änganäs. Det är här som många går bet för de vet inte hur man ska hitta det efter detta. Eftersom att det inte går att hitta på en modern karta så kan man anta att huset/torpet inte finns kvar och då måste man ta till en annan karttjänst som finns på nätet. Det är nämligen så att Riksantikvarieämbetet (raa.se) har en karttjänst som de kallar för fornsök. Fornsök fungerar som så att Raä har tagit moderna kartor och lagt dit ställen som har funnits eller som har med histora att göra. Man kan hitta allt från torp till järnåldersbosättningar och gravar i fornsök. Om man nu tittar i fornsök för Källeryds socken så hittar man snart både Hagelstorp och Näs och inte långt ifrån Näs så står det ett namn, nämligen Änganäs. Där finns det en liten plupp på kartan och när man trycker på den så kan man få lite knapphändig information om vad som har funnits där. Idag finns inte torpet Änganäs kvar utan man kan bara erinra sig om att det har funnits någonting där och den sista som bodde i torpet var därifrån 1936.
Det var väl inte så svårt eller hur? Nu kan man ju hitta alla gamla ställen som inte finns kvar genom fornsök!? Svar: Nej!

För det här året så har jag sökt efter nya ställen att besöka. Ett av dessa ställen låg utanför Ödestugu, som ligger ungefär 20 minuters bilfärd söder om Jönköping. Stället som jag letade efter var ett gammalt soldattorp som hade nr 24. Jag började naturligtvis med en modern karta men kunde inte riktigt hitta det där och gick över till fornsök. Kunde inte hitta någonting där heller så det fanns inga större tecken på var det kunde ha legat ett soldattorp. Jag hittade däremot ett ställe som stavades lite annorlunda mot vad jag hade fått fram i husförhör och sådant men det fanns inga tecken på att det skulle ha legat någonting där eller att det skulle ha funnits några efterlämningar av något torp där. Stället låg också flera kilometer från den gård det skulle ha tillhört. På fornsök fanns det ingenting som sade någonting om att det skulle ha legat något där som människor hade bott i eller liknande. Hur gör man då? Jag gick den vägen och tog kontakt med en person i Hembyggdsföreningen för Ödestugu och det visade sig att den här personen hade varit bonde på just den gården som var själva roten till soldattorpet. Han kunde berätta att det stället jag hade tittat på var just det stället där torpet hade varit och att det idag fanns en skylt där. Ibland har man tur!
Ett annat soldattorp som jag också har letat efter låg i Åsenhöga Socken utanför Gnosjö och det fanns inte heller med på fornsök. Nu är det som så att Lantmäteriet också har en kartfunktion som de kallar historiska kartor och det är precis vad det är också. De har många olika kartor från olika århundranden och där tittade jag på en karta från 1850-talet och kunde på så sätt lokalisera ett ställe där det på den tiden låg ett soldattorp, men det stod inte vilket nummer som just det torpet skulle ha haft. Varje soldattorp hade ett nummer där varje kompani hade ett visst antal torp och hela regementet kunde ha uppemot 1200 sådana torp och nummer. Eftersom att jag hade hittat ett ställe där det legat ett soldattorp så tog jag kontakt med en person i Åsenhöga som jag visste hade koll på olika torp och sådant och det visade sig att jag hade hittat rätt där också. Det visade sig att just det soldattorpet faktiskt fanns kvar och var välbehållet.

Som ni kanske förstår nu så är det inte alltid så lätt att hitta rätt ställen som man är ute efter. Man kan få titta på många olika kartor och ta kontakt med en del personer för att över huvud taget hitta rätt. Både fornsök och Historiska Kartor är väldigt bra hjälpmedel när man letar efter gamla ställen men som sagt så kan det ändå ibland vara svårt att hitta rätt. Under just historiska kartor kan man också hitta olika skiften efter bouppteckningar och sådant men även köpekontrakt där folk har köpt torp, mark och liknande. Jag hittade där bland annat ett köpekontrakt från 1902 där min morfars far köpte loss torpet där han hade varit knekt och bott i hela sitt liv. Man kan hitta mycket som sagt och det är roligt även att det är ett riktigt detektivarbete många gånger för att hitta rätt. Många gånger så kan just det här detektivarbetet vara det som är roligt med just släktforskning även att det är roligt att få fram informationen om släktingarna som en gång levt och även läsa på lite historia om de olika århundraderna. Det är inte enbart den vanliga populärhistorian som man läser på utan det blir samtidigt en hel del lokalhistoria runt omkring de platser där släkten en gång i tiden bodde. Ett av ställena som ska besökas i år fick faktiskt sitt namn efter två knektar som hade bott där på 1700-talet. Knektarna hette Flink i efternamn och platsen fick namnet Flinkabo. Där bodde också en som sägs ha skjutit den senaste vargen i Socknen på 1850-talet. Som ni kanske förstår så blir det mer än bara namn och årtal på de personer man letar efter.

Det ska bli roligt att komma ut och se de gamla ställena i år igen för att gå på de ställena där ens förfäder en gång har gått. Det är en speciell känsla som man får när man kommer till ett ställe där kanske ens mormors mor, farmors far, eller någon annan släkting en gång gått. Finns stället kvar dessutom så blir det ännu roligare. Samtidigt så lär man sig lite mer om personerna som en gång bodde där dit man åker eftersom att man tittar i många olika arkiv och kyrkböcker för att få fram information. En del gånger så kan man faktiskt få tag på en del häften eller liknande där någon släkting är med på något sätt. Detta hände mig så sent som för 3 veckor sedan när jag fick tag på ett gammalt häfte från 1928 om en utställning i Jönköping. Häftet var naturligtvis digitaliserat så det var inte själva häftet jag fick tag på men ändå roligt att få tag på eftersom att min morfars far var med i själva utställningen som utställare och stod med i häftet. Det finns många ställen utöver kyrkböckerna som man kan få tag på information om släkten som sagt och sådant tar också tid att hitta men det får jag spara till något annat inlägg här i bloggen.

//Daniel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar