Utvandrarna, invandrarna, nybyggarna och så vidare

Som i de flesta släkter så finns det även i min släkt en del som har emigrerat, och då till USA, som de flesta andra. En del kom hem till Sverige igen medan andra stannade kvar.

Karta över Rügen.

Först ska vi tillbaka till slutet av 1600-talet och Tyskland. 1694 så föddes det en liten pojk i Rügen i Pommern i norra Tyskland. Rügen som är Tysklands största ö ligger i södra delarna av Östersjön men mellan 1648 och 1815 tillhörde ön och även Stralsund, Sverige.
1694 föddes alltså en pojk vid namn Johan Bruun i Rügen. Han Kom med i Tyska dragonregementet som bildades 1716 av rester av olika värvade kavalleriregementen som stridit i Tyskland och där var han tamburmajor. Lämnade Tyska dragonregementet 22 mars 1721 (desertirt) för att komma till svenska fastlandet och då Åkers Socken i Småland som ingick i Östbo härad i Finnveden men som idag ingår i Vaggeryds kommun.
När man tittar lite på var i mitt släktled han finns så blev han min morfars farfars farmors morfar. Det är några generationer sedan, jag är alltså 9:e generationen efter honom. Naturligtvis så blev han knekt när han kom hit och bodde i torp #100 i Linnås i Åkers Socken. Detta är alltså den enda personen i detta släktträd som "kommit till Sverige".

Gustav IV Adolf planerade 1806 att bygga en hamnstad vid namn Gustavia på ön. Napoleon Bonapartes trupper satte dock stopp för planerna. 1807, blir Jonas Lantz (förste Lantz-knekten befodrad i Stralsund till Vice Corporal och han var då gift med Johan Bruuns barnbarn Walborg) Vid freden i Kiel bytte Sverige och Danmark Rügen och övriga Pommern mot Norge; bytet skulle vara gjort när svenska trupper besatt centrala fästningar i Norge, enligt avtalet. Norge vägrade dock att acceptera svensk överhöghet, antog 17 maj i Eidsvoll en grundlag, och utropade den danske ståthållaren Kristian Fredrik till kung. Karl Johan vägrade därför att avträda Pommern och Rügen. Genom Preussens medlande fick så Sverige omkring 8 miljoner riksdaler banko för hela Pommern med Rügen under Wienkongressen. I denna summa ingick även en personlig ersättning till Karl Johan. Preussen och Danmark bytte samtidigt Pommern och Rügen mot hertigdömet Lauenberg, varmed Rügen blev en del av Preussen.

Emigranterna

Under andra hälften av 1800-talet så började väldigt många svenskar åka över till det stora landet i väster, nämligen Amerika. Anledningarna till varför folk åkte över med båtarna var många. Delvis så var det missväxt i Sverige under åren 1867 till 1869 vilket gjorde att de fattiga torparna var tvungna att göra någonting för att överleva. Det var naturligtvis inte bara de fattiga som åkte över till Amerika utan även de lite rikare åkte över för att pröva lyckan.

Billig jord lockade

På listan över lockande faktorer finns överflödet av odlingsmark, billig, nästan gratis till följd av 1862 års jordförvärvslag (American Homestead Act), religionsfrihet, ett demokratiskt politiskt system, bättre tillgång på eller mer välbetalda jobb, ingen allmän värnplikt, anonymitet med mera.

Flera av dessa fördelar illustreras genom de viktigaste karaktärerna i Vilhelm Mobergs epos om Amerikaemigranterna (Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige), den frustrerade jordbrukaren Karl-Oskar Nilsson, hans hörsamma hustru Kristina, väckelsepredikanten Daniel Andreasson, den prostituerade Ulrika, drömmaren Robert och hans enfaldige följeslagare Arvid.

Lika viktiga var faktorerna som underlättade utvandringen, till exempel utvecklingen av reguljär transatlantisk passagerartrafik, järnvägsbyggandet och det arbete som migrationsagenter utförde på uppdrag av amerikanska delstater, landkompanier och järnvägsföretag för att locka emigranter. Flödet av brev, pengar och (ofta) förskottsbetalda biljetter från immigranter i USA till släktingar hemma i Sverige var också viktigt.

Välavlönade jobb

Betydelsen av alla dessa faktorer förändrades under årens lopp. Till exempel påverkades migrationen av minskad tillgång på billig mark, konjunktursvängningar i Sverige och USA, avsiktlig manipulation av den transatlantiska sjöfartens biljettpriser, en gradvis demokratisering av det svenska politiska systemet, samt den tilltagande industrialiseringen i Sverige. Vilka invånargrupper som utvandrade varierade också med tiden. I början av 1900-talet drömde de flesta svenska utvandrarna om att få ett välavlönat jobb i någon av USA:s snabbt växande industristäder.

Hur upplevde då invandraren ankomsten till Amerika? De allra flesta immigranterna anlände till New York och de hamnade i en av två anläggningar – Castle Garden eller Ellis Island. Castle Garden (som i dag heter Fort Clinton) ligger på Manhattans sydspets och var den huvudsakliga ankomstterminalen för immigranter mellan åren 1855 och 1890. Man uppskattar att någonstans mellan åtta och tolv miljoner immigranter passerade genom den, stora delar av registren från Castle Garden gick förlorade i en brand.

Ankomsten till Ellis Island

Ellis Island, strax utanför Manhattans sydspets, nära Frihetsstatyn, kom i bruk efter att Castle Garden slutat användas. Denna anläggning utnyttjades mellan åren 1892 och 1954. Under terminalens 62-åriga historia passerade över hundra miljoner immigranter genom dess salar.

För de allra flesta nyanlända var proceduren föga omfattande. Enligt vittnesmål var den mellan tre och fem timmar lång och utgjordes till största delen av köande. Vanligen fördes immigranterna och deras bagage med pråmar från ankomsthamnen till Ellis Island.

Bagaget kontrollerades och immigrantens handlingar granskades i ”Inskrivningsrummet”. Alla immigranter fick genomgå en enkel hälsokontroll. Myndigheterna letade efter personer som exempelvis var blinda, mentalsjuka eller misstänktes bära på en smittsam sjukdom.

De sistnämnda sattes i karantän, medan sjuka människor lades in på sjukhus. Om det fanns några frågetecken kring en person kunde han eller hon få tillbringa flera dagar i någon av öns sovsalar.

Alla nyanlända fick svara på 29 frågor. Syftet med frågorna var att säkerställa att invandraren hade de utresehandlingar från hemlandet som krävdes, en summa pengar som täckte de första utgifterna, ett sätt att försörja sig och något som visade på en slutdestination eller ett färdbevis för en fortsatt resa.

Majoriteten av de nyanlända passerade utan problem genom Castle Garden eller Ellis Island och transporterades sedan till det som i dag är Battery Park på södra Manhattan.

Fördomar om svenskarna

Oavsett var de slog sig ner var svenskarna oftast nyanlända och betraktades därför som utomstående i det etablerade samhället där de bodde. Liksom fallet är med invandrare nästan överallt uppstod stereotypa bilder av dem – både positiva och negativa – och det hände att svenskarna förlöjligades och förringades.

Den positiva sidan var att svenskar betraktades som renliga, gudfruktiga, ärliga och arbetsamma. De svenska flickornas höga arbetsmoral och goda kunskaper gjorde att de i många fall var eftersökta som husor. James J Hill, entreprenören som anlade Great Northern Railroad, som förbinder Minnesota med nordvästra USA, lär ha sagt: ”Ge mig bara snus, whisky och svenskar, så kan jag bygga en järnväg till hel­vetet.”

Negativa fördomar om svenskarna var att de var lata och trögtänkta suputer. I konjunktursvackor anklagades svenskarna för att ta jobb från icke-immigranter. Det nedsättande uttrycket ”dumb Swede” användes ofta, kanske inte för att de svenska immigranterna ansågs vara dumma, utan för att de inte talade engelska.

Viktiga lärdomar

En granskning av de många aspekterna av 1800- och 1900-talets stora utvandring från Sverige ger oss många viktiga lärdomar. För det första hjälper den oss att förstå vår historia, hurdant Sverige var under denna period och hur Sverige har utvecklats under de två senaste århundradena. För det andra kan den underlätta vår egen släktforskning. Det finns inte många släkter i Sverige utan emigranter.

Dessutom finns det mycket i denna historia som hjälper oss att förstå invandrarna i dagens Sverige. De bakomliggande orsakerna till det inflöde som Sverige har upplevt sedan cirka 1960 är till stor del desamma som de som motiverade de svenska migranterna. Och deras erfarenheter av bosättning, sysselsättning, kritik, anpassning och assimilation är slående lika.

1880-talet

Under 1880-talets andra hälft så var det dags för en del i min släkt att åka över till Amerika. Det var min morfars fars och morfars mors syskon som tog det stora steget att lämna familj och släktingar och det gamla livet här i Sverige bakom sig.
Min morfars fars syskon tog sig till Boone i Iowa där en del ättlingar fortfarande bor. En del av barnen som de fick spred ut sig lite, bl.a. till New Mexico och Kalifornien.
Min morfars mors syskon tog sig längre norrut, och flyttade till Canada och bl.a. Vancouver.

1900-talet

Under 1900-talet så var det dags för nästa generation ur släktet att ta sig till Amerika. Min morfar och 2 av hans syskon tog sig över men det var bara systern som till slut stannade kvar. Min morfar åkte hem redan efter 18 år och brodern som åkte över 1911 kom hem till Sverige igen ett tag innan sin 90-årsdag, 1980.

Många olika öden finns bland de som åkte över till Amerika. Något av dessa öden kanske kommer upp i något annat inlägg här i bloggen i framtiden..

//Daniel